top of page

Klubbhuset

År 1933 fick WKK förtroendet att fira sitt 10-årsjubileum med att arrangera SM i kanot som hölls vid Djurgården i Gamlebyviken. Detta blev ett uppsving för intresset av kanot i Västervik och behovet av ett klubbhus blev nu högaktuellt.

 

Detta blev nämnt i WKK:s årsberättelse för 1933 och vid årsmötet 1934 diskuterades detta och därvid framkom att styrelsen hade inlämnat en skrivelse till Drätselkammaren (dåvarande styrelsen för en stad, ersattes av kommunstyrelsen vid kommunreformen 1971) i Västervik med en anhållan om att få köpa eller hyra en tomt vid Reginelund. Vidare beslöts vid årsmötet att ett extra klubbmöte skulle sammankallas för att ytterligare diskutera frågan. Den inlämnade skrivelsen till Drätselkammaren besvarades först två år senare med ett nekande svar. Även vid Kulbacken fanns tankar om en lämplig tomt invid de så kallade oljekällorna och även där anhölls det i början av 1936 om en tomt. Även denna begäran blev avslagen av Drätselkammaren. Andra platser som undersöktes var Lögarbergen och Brevik men styrelsen gick inte vidare med dessa planer. Under tiden som klubbhusfrågan diskuterades förvarade klubbens medlemmar sina kanoter i ett garage vid Strandvägen i Västervik.

Efter Berlinolympiaden 1936 stod glädjen högt i tak över Erik Bladströms och Sven Johanssons guldmedalj, och vid olympiahjältarnas hemkomst möttes de vid järnvägsstationen av ett par hundra glada västerviksbor och där var även stadsfullmäktiges ordförande Josef Wiktorin som höll ett tacktal till olympierna. Därefter kom diskussionen igång och kanotklubbens kanothusfråga skulle nu lösas med att klubben skulle få en tomt av Västerviks stad, men därav blev intet och ingen av stadens farbröder kom sig för att ta upp frågan till beslut som skulle trumfas igenom med olympisk fart.

Klubbhusets placering vid "Träsket" är onekligen också betydligt fördelaktigare än vid petroleumupplaget på Kulbackens strandpromenad. En skrivelse om tomt på den placeringen hade kommit tillbaka med ett nekande svar från Drätselkammaren. 

Det nya klubbhuset skulle enligt planerna byggas i två våningar, med första våningen som förvaringsplats för sjuttiofem kanoter med lika många klädskåp för kanotisterna. I den övre våningen skulle tränings- och gymnastiklokal inrymmas. Utrymmet för styrelserum och kök har man också räknat med. Vi hoppas det allra bästa trots besvikelsen vid senaste stadsfullmäktige, säger "Gubben". Men får vi en tomt anvisad och sedan byggnadslov, så kanske vi i lyckligaste fall kan sätta igång och bygga redan på senhösten, så att vi får verklig nytta av klubblokalen redan före den kommande säsongen. Och när vårsolen glittrar över Gamlebyviken, kanske den försenade planteringen av olympiaeken kan äga rum. Just nu frodas olympiaplantan hos en trädgårdsmästare i staden.

Guldmedaljörer i garaget

Vem tar initiativet till en insamling för ett klubbhus åt kanotisterna. Av en främling blev jag tillfrågad var våra kanotister hade sitt ägandes klubbhus och måste svara honom som sanningen var, att de icke hade något sådant utan var hänvisade till ett garage.

Citat ur Västerviks-Tidningen (datum okänt)

Västerviks-Tidningen skriver såhär om klubbhusfrågan

"Enligt vad vi erfarit torde kanotisterna ha stora utsikter att få ett gott handtag av stadens styrande evad det gäller lösandet av deras klubbhusfråga, vilken sak togs upp i en artikel i vår tidning i måndags, antingen i form av upplåtelse av en lämplig tomt eller med direkt pekuniärt bidrag."

Tennis och kanot får ny hemvist vid Reginelund

Utdrag från en artikel i Västerviks-Tidningen den 8 april 1937: Ett projekt av stadsarkitekten A. Essén.

"Sedan den i stadsfullmäktige väckta motionen om upplåtelse av tomt för en planerad sporthall, som remitterats till Drätselkammaren, har stadsarkitekten Arre Essén, på Kammarens uppdrag, undersökt lämpligaste platsen för en dylik hall. Då frågan om mark för ett klubbhus för Westerviks kanotklubb samtidigt är aktuell har herr Essén tänkt sig att båda projekten skulle kunna lösas i ett sammanhang och därför lagt fram förslag enligt vilken sporthallen och klubbhuset skulle förläggas norr om vägkurvan utanför kvarteret Släggan (Flinks stenhuggeri).

Enligt stadsplanekartan skulle denna mark disponeras för industrikvarter. Där skulle en sporthall och ett klubbhus för kanotsportens utövare väl låta sig inpassas i kvarteret och möjlighet finnes även att anlägga utebanor där. Stadsarkitekten har upprättat skisser till sitt förslag och på lördag middag kommer Drätselkammaren och Byggnadsnämnden samt tennisintresserade att på ort och ställe närmare diskutera förslaget."

Utdrag från en artikel i Västerviks-Tidningen den 12 april 1937

"Projektet om sporthall och klubbhus i kombination, norr om kvarteret Släggan vid Gamlebyviken synes ej tilltala vare sig Byggnadsnämnden eller Drätselkammaren, som jämte tennis- och kanotintresserade på lördagsförmiddagen närmare studerade förslaget på ort och ställe. Man tycktes ganska allmänt vara av den uppfattningen att denna lösning av frågan ej var lämplig, framför allt därför att den öppna platsen här, liksom intillgränsande villaområde, skulle ur utsiktssynpunkt taga skada av en större sporthallsbyggnad."

Utdrag från en artikel i Västerviks-Tidningen den 2 februari 1938 

Som bekant väcktes på sin tid motion i Stadsfullmäktige om upplåtelse av mark till ett klubbhus åt Westerviks kanotklubb. Efter förhandlingar med klubben har drätselkammaren beslutat ingå till Stadsfullmäktige med begäran att få försälja ett område om 600 kvadratmeter i dälden vid Klarkullen till ett pris av en krona per kvadratmeter. Här har kanotklubben för avsikt att uppföra ett båthus för förvaring av kanoter samt klubblokaler."

(Kommentarer till texten: 600 kronor år 1938 motsvarar cirka 21 500 kronor i juli 2023 och ordet däld betyder enligt SAOB mindre dal eller sänka)

Utdrag från en artikel i Västerviks-Tidningen den 14 mars 1938: Kanotklubben "BEREDD" bygga klubbhus. Andelsteckning i dagarna. Klubbmedlemmarna skola göra det mesta arbetet.

 

"Kanotklubben håller just nu på att förbereda sitt klubbhusbygge. Stadsfullmäktige har upplåtit tomt mellan Klarkullen och villa Sjövalla vid Gamlebyviken, ritningar ligga klara och vad det nu närmast gäller är att skaffa de medel, som behövs för att få bygget igång. 

Enligt den kostnadsberäkningen, som vi först fingo på klubbhuset skulle bygget gå till 16 000 kronor, berättar WKK:s ordförande Ivan Heed. Det är för mycket har vi funnit, varför vi gjort en del inskränkningar och nu räknar vi med att klara av det hela med 10 000 kronor, eller däromkring. 

Hela nedre botten skall bli en enda stor kanothall med plats för ett 80-tal kanoter, här skall dock inredas dusch och bekvämlighets-inrättningar. I övre våningen blir det klubb- och styrelserum, ett litet kök samt plats för ännu ett 20-tal kanoter. 

Det blir en bra tomt vi får, omfattande 600 kvadratmeter, och utanför klubbhuset blir en pontonbrygga. Nu skall vi närmast ta itu med en andelsteckning, på vilken vi hoppas få in åtminstone 2 000 kronor. Vi vågar räkna med att vi på skilda håll skola mötas av förståelse härvidlag. Klubben har ju tidigare visat vad den vill och kan, jag erinrar om olympiska spelen och om alla goda insatser vid SM och andra större tävlingar. Det är ju uppenbart att den fråga, vi nu söker lösa, har den allra största betydelse för klubbens vidare utveckling. 

Andelsteckningen blir en slags borgensanskaffning, varför alltså meningen är att de tecknade beloppen skola betalas åter inom fastställd tid.

Vi räkna på ett skapligt anslag av tipsmedel och har löfte om att bli ihågkomna nästa gång. Vi kunna emellertid inte vänta till dess detta anslag definitivt beviljats, ty då skulle bygget icke kunna påbörjas förrän vid denna tid nästa år. Nu skall man visserligen inte påbörja ett bygge med tipsmedel förrän dessa medel utanordnats men vi skall söka dispens härvidlag. Dessutom står oss den utvägen till buds att begära lån hos Riksidrottsförbundet.

Mycket arbete i samband med bygget skall medlemmarna utföra själva såsom grundgrävningen och inredningen, medan vi ju måste ha byggmästare för att få själva stommen rest. Vad själva finansieringen beträffar har vi räknat med 600 kronor årligen i hyra för kanorplatser och blir sedan bara tipsanslaget, vad vi ha ett halvt löfte om, skola vi säkert klara av saken."

(Kommentarer till texten: 16 00 kronor år 1938 motsvarar cirka 575 000 och 10 000 år 1938 motsvarar cirka 360 000 kronor i juli 2023. Tipsmedel är enligt SAOB pengar från statens Tipstjänst som inlevereras till statsverket, av vilka en del utgår som understöd till idrotten).

Klubbhuset byggs om

Klubbhuset har sedan byggts ut genom åren. Idag har vi en fin byggnad med kanotförvaring och separat bastubyggnad. Fastigheten hyrs också ut till fester och bröllop. Många är de som har lagt ner ett stort jobb för att bygga och underhålla vår fastighet. Ingen nämnd och ingen glömd.

wkk-klubbhus.jpeg

Klubbhuset idag

På gräsmattan bakom klubbhuset finns fortfarande den OS-ek som Erik Bladström och Sven "Mannen" Johansson fick med sig efter sin bragd vid OS i Berlin 1936. Eken planterades först i stadens växthus, men flyttades sedan till det nya klubbhuset.

wkk-klubbhus-2.jpeg
bottom of page